Nostalgi.  Egentligen inte en glädjefylld tid i mitt liv, det enda roliga på hela taget var när jag var i Göteborg på klassresa och man fick springa fritt inne i Nordstan och på Liseberg (Inte märkligt att jag älskar den staden som vuxen) Annars var det roligaste det som pågick i mina fantasier med alla fantasikaraktärer.

Jag har slutat önska att jag kan gå tillbaks i tiden och fånga min hand så att vi kan springa därifrån. Det har tagit tid att orka leva med sig själv, det tar ännu längre tid att ens vilja leva med sig själv. Men jag är nästan där.

Jag gillar fortfarande allt som glittrar. Och faktiskt så är E-type, Samantha Mumba och Spice Girls också bra, i små doser. För att inte tala om Linkin Park - Numb. Texten handlar fortfarande mig och det som var.

Can't you see that you're smothering me
Holding too tightly afraid to lose control
Cause everything that you thought I would be
Has fallen apart right in front of you
(Caught in the undertow just caught in the undertow)
Every step that I take is another mistake to you
(Caught in the undertow just caught in the undertow)
And every second I waste is more than I can take

I've become so numb I can't feel you there
Become so tired so much more aware
I'm becoming this all I want to do
Is be more like me and be less like you

Det handlar om mitt förhållande till min mamma, så som det var och faktiskt är i realtid. Det bästa som har hänt är att det skiljer för många mil mellan oss för att vi ska kunna ses mer än en gång i halvåret. För mycket av min uppväxt handlar bara om henne, så jag hoppas resten av den lilla (?) tiden jag har kvar kommer att handla om något annat.

* * *

Då.

  Sen, i slutfasen av kriget. (Ja, den numera alltid rödhåriga) 

 

Lilitha

28 januari 2011 11:12

Intressant det du skriver om gudomarna och föräldrarna...

För min del så har jag haft en väldigt bra kontakt med mina föräldrar, å har alltid varit lite av minstingen å favoriten...haha.

Men jag avfärdar absolut inte ditt resonemang.

Men min pappa = Guden... tror inte det stämmer hos mig i alla fall.

Men det finns ju många teorier som att man som kärlekssökande omedvetet väljer partners som liknar ens föräldrar...

Kram Lilitha

http://lilitha.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  It's a perdition. Humans will forever hurt me, and if they're not, they just simply ignore my existence. Long time ago a mainstream person asked me what I was doing in society, why I wasn't trying to end my life or just shut up. I have no idea. I...

  Om man nu ska ta det krasst. Det där om möjligheter. De finns, men inte för alla i alla situationer. Det gäller att veta vad man är, helt enkelt. Nu tappade jag tråden lite för jag kom att tänka på en sak. Om man nu smälter samman gott och ont - ...

  Han sa det säkert i förbifarten för att han var irriterad på mig. Visst, jag stannade för länge. Det var mitt fel att jag inte stämde av läget rätt.Jag vill spy ur mig hur fel det är. Vi stänger av ett tag. Det är inte första gången någon har sag...

Jag känner tacksamhet mot Disney, för utan fantasi hade jag aldrig överlevt. Tacksamhet för att jag är uppvuxen i en småstad, som trots sin oförståelse ändå hade naturen runt hörnet. Kombinationen gör att jag, förutom kass uppväxt, även är uppvuxen i...

  Över listan av smått mundana talanger så kan jag faktiskt pricka av "ta't som det kommer - lev i nuet" ganska ofta. Så ofta som jag kan lägga ångesten på hyllan så är jag väldigt bra på att njuta av mat, lyssna på musik, ligga i sängen och tänka ...