Okej. Nu var det över, för den här veckan. Jag hade inget schema så jag kunde inte veta att igår var första och sista lektionen den här veckan. Eller, det var ju inte ens en lektion, det var introduktion, men lärarna verkar ha missförstått det där. De gav mig ett oförberett grammtikprov. Jag kunde bara inte reagera normalt på det. Jag svettades redan ett par ton av att sitta bland främlingar i en helt ny situation. Jag trodde att eleverna skulle vara det farligaste men de sa knappt ett ord. Det var lärarna som var Satan i spelet. Vem kunde ha gissat det?

Som vanligt har jag svårt att förklara för andra varför jag blir så upprörd över ett litet oförberett test. Men det var ju inte bara det. Social fobi + aggressiv tävling = kämpa för sitt liv. Åtminstone var det så min kropp reagerade. Hjärtat dunkade, tårarna blinkade bakom ögonen och ångesten var bakom varje k-dunk-kdunk. Jag gjorde tusen slarvfel med testet och råkade skriva svaren på fel sida. Vad de än trodde att de skulle uppnå med provet så misslyckades det totalt.

Den stressen är näst intill inte värd att utsätta sig för. Men jag måste fortsätta försöka, för vilket val har jag? Känner mig helt värdelös och socialt missanpassad, psykologer har gjort sitt för att hjälpa (men misslyckats) och att gå arbetslös har gjort mitt självförtroende ännu mer nerkört i botten. Jag vet att jag inte är särskilt populär eller charmig i stora grupper, men jag trodde att jag åtminstone kunde lita på att jag var smart. Jag är Cthulhu i det här sammanhanget. Nej, jag är Azathoth! Nukleärt kaos. Jag smittar inte ens, jag är komprimerad som en atombomb. Snap, snap. Så är allt över. Haha. Värdelöst.

* * *