Orkar inte statusuppdatera på facebook längre. Har lust att skriva "Är ni många som firar med familj och vänner i påsk? KUL! Kul för er... hoppas ni uppskattar det." Men det vore att ta ett steg för långt. Jag må vara fräck och rakt på men det där låter bara bittert. Folk kan inte rå för att jag har det annorlunda.

TV:n står på, har knäppt av och på i säkert tre timmar. Saker ligger omkullkastade precis som det inte var en person som bodde här, det är nog ett sådant där ställe som polisen spärrar av med gul tejp efter ett tag när stanken har nått grannarna.

Jag önskar att jag hade mitt svärd, men det är omhändertaget precis som ett adopterat barn som jag vet far illa i någons källare.

* * *