Skrev på kontraktet, så nu hamnar man på campus redan i maj. Eller redan och redan, borde ha befunnit mig där redan nu så att jag slapp ha existensiella problem på bussen varje morgon. Eller ja, i jämförelse med problemen jag haft med att sitta uttråkad på ett SJ-tåg så ter sig bussen plötsligt som en VIP-lounge där man kan höra pensionärer skvallra om fortkörningsböter. Man hinner ju ändå inte göra något vettigt på en halvtimme vare sig man är på bussen eller hemma. Om man nu inte är på Disney-land, då hade jag hunnit åka i snitt tio berg & dalbanor och ändå inte lidit av att stå i milslånga köer med svettiga amerikaner.

Skit i det, det jag ville komma fram till var att... det är en hel del jobb kvar. Som vanligt. Jag tänker mig alltid att glanstiden av vuxenlivet är när man har fixat klart alltihop och har ett fast jobb, fem bevattnade blomkrukor och en fet semesterkassa som man kan slösa på pojkvännen som aldrig bjuder ut en på middag och som sitter i smutsiga fotbollsstrumpor och kollar på TV hela dagarna. (Nu menar jag inte dig hun, jag är lite fiktiv här bara så att du vet!)

Men då kanske livet har tagit slut på riktigt när man inte längre kämpar för nåt. Kanske är bäst att vara någonstans mitt emellan tonåring och vuxen egentligen. Att ständigt ha ett mål som man gnäller förnuftigt mycket över.

* * *

 

Cicci

4 februari 2011 16:35

sv: Yeah! We're awesome ^^
Ey! Du har inte sagt att du startat en ny blogg ju! :p

http://frusenskog.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  It's a perdition. Humans will forever hurt me, and if they're not, they just simply ignore my existence. Long time ago a mainstream person asked me what I was doing in society, why I wasn't trying to end my life or just shut up. I have no idea. I...

  Om man nu ska ta det krasst. Det där om möjligheter. De finns, men inte för alla i alla situationer. Det gäller att veta vad man är, helt enkelt. Nu tappade jag tråden lite för jag kom att tänka på en sak. Om man nu smälter samman gott och ont - ...

  Han sa det säkert i förbifarten för att han var irriterad på mig. Visst, jag stannade för länge. Det var mitt fel att jag inte stämde av läget rätt.Jag vill spy ur mig hur fel det är. Vi stänger av ett tag. Det är inte första gången någon har sag...

Jag känner tacksamhet mot Disney, för utan fantasi hade jag aldrig överlevt. Tacksamhet för att jag är uppvuxen i en småstad, som trots sin oförståelse ändå hade naturen runt hörnet. Kombinationen gör att jag, förutom kass uppväxt, även är uppvuxen i...

  Över listan av smått mundana talanger så kan jag faktiskt pricka av "ta't som det kommer - lev i nuet" ganska ofta. Så ofta som jag kan lägga ångesten på hyllan så är jag väldigt bra på att njuta av mat, lyssna på musik, ligga i sängen och tänka ...