Aftonbladet säger att arbetslösheten ger ökat antal deprimerade och självmordsbenägna unga.  Nej men menar ni det? Det hade jag aldrig kunnat ana...

Jag måste säga att sen regeringsbytet har det fokuserats mer på unga arbetslösa. Jag som länge var långtidsarbetslös föll ner i det nyare systemet där de faktiskt hade en åtgärd för oss, och inte som tidigare där var och en fick klara sig själv.

Vad var åtgärden då? Jo, att skicka oss ner till ett vuxendagis. Förstå paniken att bli behandlad som ett barn när man bara vill ha uppmuntringen att söka jobb. På grund av att åtgärden var obligatorisk var jag tvungen att gå dit trots att jag redan gick hos en jobbcoach via arbetsförmedlingen. (Detta sker enbart när man söker ekonomiskt bistånd därför att man inte har en trygg familjesituation och desperat vill fortsätta bo i en egen lägenhet)

Det skapar ett hål i hjärtat att inte bara vara arbetslös, men också att bli sedd som så svagt mentalt begåvad att man måste inackorderas i ett system där man har "aktiviteter" och där man förväntas göra uppgifter som att svara på "var söker man jobb?" och diverse andra små projekt som "friskvårdsaktivitet" där man skjutsas ut till ett undermåligt gym med trasiga maskiner.

Det är tur att jag redan är härdad, annars hade jag också tagit livet av mig för länge sen. Men vi kanske ska gå ner till (av)grunden till varför det blir såhär för långtidsarbetslösa ungdomar:

För att få ett jobb måste du ha vänner och familj eller åtminstone ett körkort. Har du inte det och för närvarande saknar en universitetsutbildning så är du körd.

Ju längre ner du sjunker, desto mindre pengar har du, desto mer förakt från samhället får du. Enkel ekvation. Minus, minus och sen minus.  Varför ens försöka om man inte duger till något?

De som klarar sig till universitetet och slutför en utbildning som garanterat innebär jobb, det är de som kämpade vidare och som har överlevt av en lycklig slump, inte på grund av att någon form av system har räddat dem. Men hade det funnits någonting som hade hjälpt, så hade det åtminstone minskat cynismen och det grundläggande hatet för någon form av gruppaktivitet med en pedagogisk utgångspunkt som ändå inte leder till jobb.

* * *

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  It's a perdition. Humans will forever hurt me, and if they're not, they just simply ignore my existence. Long time ago a mainstream person asked me what I was doing in society, why I wasn't trying to end my life or just shut up. I have no idea. I...

  Om man nu ska ta det krasst. Det där om möjligheter. De finns, men inte för alla i alla situationer. Det gäller att veta vad man är, helt enkelt. Nu tappade jag tråden lite för jag kom att tänka på en sak. Om man nu smälter samman gott och ont - ...

  Han sa det säkert i förbifarten för att han var irriterad på mig. Visst, jag stannade för länge. Det var mitt fel att jag inte stämde av läget rätt.Jag vill spy ur mig hur fel det är. Vi stänger av ett tag. Det är inte första gången någon har sag...

Jag känner tacksamhet mot Disney, för utan fantasi hade jag aldrig överlevt. Tacksamhet för att jag är uppvuxen i en småstad, som trots sin oförståelse ändå hade naturen runt hörnet. Kombinationen gör att jag, förutom kass uppväxt, även är uppvuxen i...

  Över listan av smått mundana talanger så kan jag faktiskt pricka av "ta't som det kommer - lev i nuet" ganska ofta. Så ofta som jag kan lägga ångesten på hyllan så är jag väldigt bra på att njuta av mat, lyssna på musik, ligga i sängen och tänka ...