Det är synd att jag inte är nattdjur. Jag älskar den kalla omslutande luften, det var ganska skönt att gå ut på kvällen för mitt illamående blev lite bättre av kylan. Har känt mig så trött och konstig den senaste tiden. Tänker hela tiden att det är cancer eller graviditet, men jag är ganska trött på båda teorierna. De stämmer ju aldrig ändå. (Som när jag vaknade upp ur narkosen och var besviken över att jag fortfarande var vid liv, it's all pretty ironic)

För när jag vill leva vill ingen annan det. Jag hoppar upp och ner men alla rycker på axlarna. För det mesta. Beror väldigt mycket på vad jag är exalterad över, förstås. Som sagt, har nämnt det här problemet med tid innan men det är verkligen något som förstör för mig.

On a completely different note (För de som inte hänger med)

Det här är intressant för mig även om ingen annan tycker det är ett dugg relevant; Förmågan att kunna tänka sig in i vad andra tänker och förmågan att kunna planera inför framtiden aktiveras av samma del i hjärnan. Dvs fantasi och empati aktiveras av samma centrum, och är därför kallat "the human sparkle". Eftersom det är den delen av hjärnan som saknas på djur.

Därför ljuger de som säger sig vara empatilösa. Det är helt enkelt inte vetenskapligt möjligt om man nu kan planera inför morgondagen. You've gotta love science sometimes.