Han sa det säkert i förbifarten för att han var irriterad på mig. Visst, jag stannade för länge. Det var mitt fel att jag inte stämde av läget rätt.

Jag vill spy ur mig hur fel det är. Vi stänger av ett tag. Det är inte första gången någon har sagt något sårande jag inte kan säga emot. Det stämmer ju, men det var längesen jag hatade det lika mycket för att jag försöker. Jag är inte som de vill ha mig. Någonsin.

Det går inte att inte skada världen eller sig själv. Varför ens försöka kämpa emot? 

* * *