Orkar inte statusuppdatera på facebook längre. Har lust att skriva "Är ni många som firar med familj och vänner i påsk? KUL! Kul för er... hoppas ni uppskattar det." Men det vore att ta ett steg för långt. Jag må vara fräck och rakt på men det där låter bara bittert. Folk kan inte rå för att jag har det annorlunda.

TV:n står på, har knäppt av och på i säkert tre timmar. Saker ligger omkullkastade precis som det inte var en person som bodde här, det är nog ett sådant där ställe som polisen spärrar av med gul tejp efter ett tag när stanken har nått grannarna.

Jag önskar att jag hade mitt svärd, men det är omhändertaget precis som ett adopterat barn som jag vet far illa i någons källare.

* * *

Biter mig bestämt i tummen och återhåller en stor gäspning. Det är satt i sten ännu en gång, men jag ska ta mig ur "Salems lot" på riktigt. Jag ska flytta härifrån och bygga ett liv igen, har stått och väntat i ett år och brottats med myndigheter ett tag men nu blir det rakt på sak igen. Som jag vill ha det. 

Om jag så ska flytta alla byggstenar för egen maskin. Jag kanske tar körkort bara av den anledningen trots alla svårmodiga klagomål på att ingen har hjälpt mig med körkortet och det är därför jag har blivit utan. Sen blev miljöförstöring ännu en stor anledning. Men snart skiter jag i både träd och människor, jag brassar på som ännu en förstörelsemaskin. 

Det är blitzkrieg. Jag står utan vapen men inte länge till. Hellre skjuten i foten än fullständigt handikappad och oförmögen att ilsket bygga vidare på min tomt. Man kan skratta lite menande och säga att det här är väl "vad som är tänkt" varje vår när jag är som mest på krigsstigen, men dåliga förutsättningar kan inte hindra en hur långt som helst. Förr eller senare går jag segrande ur striden.

* * *

Tusen saker i huvudet, men merparten är faktiskt rätt sköna tankar. Som att jag förmodligen ska på Atlantis i Jönköping och få ryggen uträtad av en massör, jag har gått och skjutit upp det länge nu och musklerna blir bara mer och mer ihoptrasslade. Upptäckte att det var billigare än jag trott.

Flyttar ju snart med, har snart baxat ut alla grejer från Nemi-garderoben - kallar den så just nu för att bäst beskriva allt bös som finns därinne. Kläder, grejer från TV-shop, sladdar, juldekorationer, och en miljon andra saker som helt enkelt pyser ut så fort man ens gläntar på dörren. 

Jag funderar skarpt på att påpeka att en del dikter vi läser i literaturen har starka  S/M element. Då skulle hela klassen vakna till liv och läraren står där förmodligen med sitt väl inövade torrskratt och vet inte vad han ska säga. Jag kan göra det för den goda sakens skull; ingen gillar att sova sig igenom lektionerna som vi nu faktiskt fått göra sen litteraturkursen började. 

Tycker också det är skitkul att folk fortfarande har uppfattningen att jag är smart när jag i själva verket är ganska lat av mig, har inte satsat på högre betyg en enda gång under kursen. Skål till det. 

Och en mysig påsk till er alla!

* * *

Satt en stund och funderade på vad som värkte i bröstet. Sen kom jag på det. Jag har massor av manliga förebilder - de må ha svårt med andra saker i livet men de är riktigt bra på att bli omtyckta och få folk att gilla dem för att de är raka och säger vad de menar. Det är och förblir en källa till inspiration, en elitism på den allra bästa nivån. 

Sen har vi då den kvinnliga sidan. Jag tänker så det knakar men hittar ingen förebild. Jag hade Lucy Lawless (Xena) ett tag, men det har mer och mer blivit en fantasifigur som jag inte riktigt kan relatera till längre. Vem finns då kvar? Ingen. 

Varför det då? Ptja. Jag kan komma på ett par anledningar faktiskt. Som att mitt eget kön gillar att skapa konflikter genom att komma på de mest fantasirika lögnerna och sedan strunta i konsekvenserna. För det andra, om de har ett problem så snackar de inte om det med den som de är sura på, de lider i tystnad och pratar om problemet med EN ANNAN person, i väntan på att man själv ska fatta vad som pågår och ta upp det. 

Män gör inte sådant på reguljär basis. De behöver det inte, om de inte jobbar i mediebranschen. Jag fattar inte vad som ska vara så förbannat svårt. Skyll inte på hur vi uppfostras olika, det håller inte längre. 

* * *

Fysiskt utmattad, trött som om sömntimmarna har gått förbi. Men det har de inte. Sover tillräckligt och får ljus om dagarna. Vissnar ändå lik förbaskat.

Men du! Jag fick godkänt på tentan... jag upprepar det lågt för mig själv. Trodde faktiskt inte det, terminens svåraste och allt det där. Önskar jag kunde njuta av det med. Har istället en mild ångest i bakgrunden som stör. 

Till ett helt orelaterat ämne så slängde jag kaffemuggen så hårt i papperskorgen att resterna som fanns kvar sprejade ner väggen. Skämdes lite, för städerskan kommer bli både arg och ledsen som får städa upp det sen. Fick inget skäll av någon. Hade det varit lågstadiet hade jag fått en utskällning och blivit utvisad ur klassrummet allra minst. Att vara vuxen har sina fördelar... man kan begå misstag utan att folk bryr sig. Utom när de söker en direkt syndabock för att dölja sina egna misstag, förstås. 

Sover, läser, skiter i solen idag. Godnatt. 

* * * 

Suckerpunch på bion igår: UNDERBAR. It made sense. Jag hörde flera som sa att det var den sämsta film de hade sett, men klarar man inte av att tänka i mer än ett lager så är det förmodligen bara skum action på sin höjd. Jag såg en väldigt logisk bild av hur man genom drömmar och tankar kan klara allt.
 

Dålig morgon, men det kan vara hormoner som spökar. Irritation & näckspärr. Såg mitt ex genom en bussruta igår, han bankade frenetiskt. Kändes stört att se honom bara sådär. 

Tennis senare i eftermiddag. Ser fram emot att servera knepiga servrar som inte går att fånga. 

* * *

Allt gick lugnt och fint till på föreläsningen. Jag fick oväntat ordet och sen fick jag  faktiskt följdfrågor den här gången och blev inte ignorerad som igår. Litteraturens introduktion är ett enda stort sömnpiller, men jag tror det kommer bli roligare när alla seminarium kommer igång & man får diskutera och vara jobbig mot omgivningen. (Man är ju jobbig om man inte håller med andra)

Jag har lyssnat på Shebang hela dagen, det är nostalgi sen högstadiet. En av få grejer som var bra. 

Idag drar jag till Lund, imorgon blir det Sucker Punch på bio! Längtar. 

* * *

Vaknar. Muttrar. Vill inte lämna sängen, trots att drömmarna inte är ett dugg underhållande men det är ändå bättre än... att stiga upp. Varför är det jobbigt idag? Det är en extremt vanlig dag. Grammatikmorgon. Något extra ärende på stan. Sen hem igen. Det är inte så svårt att genomföra.

Men lägger man sig omotiverad på söndan kan man räkna med att vakna upp ganska omotiverad också. Förbaskat. Och mulet väder.

* * *